I: diferencis tra lis versions
Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
p Robot: o zonti: sr:I (слово латинице) |
p Robot: o zonti: an, bat-smg, cy, gan, mzn, nah, scn, se, sw, uz |
||
Rie 41: | Rie 41: | ||
[[af:I]] |
[[af:I]] |
||
[[als:I]] |
[[als:I]] |
||
[[an:I]] |
|||
[[ar:I]] |
[[ar:I]] |
||
[[arc:I]] |
[[arc:I]] |
||
[[ast:I]] |
[[ast:I]] |
||
[[az:I]] |
[[az:I]] |
||
[[bat-smg:I]] |
|||
[[be:I, літара]] |
[[be:I, літара]] |
||
[[br:I (lizherenn)]] |
[[br:I (lizherenn)]] |
||
Rie 51: | Rie 53: | ||
[[co:I]] |
[[co:I]] |
||
[[cs:I]] |
[[cs:I]] |
||
[[cy:I]] |
|||
[[da:I]] |
[[da:I]] |
||
[[de:I]] |
[[de:I]] |
||
Rie 61: | Rie 64: | ||
[[fi:I]] |
[[fi:I]] |
||
[[fr:I (lettre)]] |
[[fr:I (lettre)]] |
||
[[gan:I]] |
|||
[[gd:I]] |
[[gd:I]] |
||
[[gl:I]] |
[[gl:I]] |
||
Rie 78: | Rie 82: | ||
[[lv:I]] |
[[lv:I]] |
||
[[ms:I]] |
[[ms:I]] |
||
[[mzn:I]] |
|||
[[nah:I]] |
|||
[[nl:I (letter)]] |
[[nl:I (letter)]] |
||
[[nn:I]] |
[[nn:I]] |
||
Rie 87: | Rie 93: | ||
[[ro:I]] |
[[ro:I]] |
||
[[ru:I (латиница)]] |
[[ru:I (латиница)]] |
||
[[scn:I]] |
|||
[[se:I]] |
|||
[[simple:I]] |
[[simple:I]] |
||
[[sk:I]] |
[[sk:I]] |
||
Rie 92: | Rie 100: | ||
[[sr:I (слово латинице)]] |
[[sr:I (слово латинице)]] |
||
[[sv:I]] |
[[sv:I]] |
||
[[sw:I]] |
|||
[[th:I]] |
[[th:I]] |
||
[[tl:I]] |
[[tl:I]] |
||
[[tr:I]] |
[[tr:I]] |
||
[[uk:I (латиниця)]] |
[[uk:I (латиниця)]] |
||
[[uz:I (xarf)]] |
|||
[[vi:I]] |
[[vi:I]] |
||
[[vo:I]] |
[[vo:I]] |
Revision dai 11 di Lui 2008 a lis 18:13
|
I al è il decim segn dal alfabet furlan.
Storie
Jeroglific | Proto-semitic | Fenici | Grec | Etrusc | ||
---|---|---|---|---|---|---|
|
Tes lenghis semitichis, la letare Yodh e rapresentave probabilmentri un braç e une man, derivant dal jeroglific. Il semitic al conservà dome un sun semi-consonantic \j\ (come te peraule aiar), dât che la peraule che e significave "braç" e iniziave probabilmentri cun chest sun. La letare e podeve par altri conservâ il sun vocalic \i\ te pronuncie des peraulis stranieris.
Il grec al derivà di cheste letare la jote, une vocâl curte. E passà in chest mût, cence mudâ, al alfabet etrusc e infin a chel latin. Il punt parsore de letare al è di origjin medievâl, creât par distingui la letare i da la u, m e n.
Significâts
Chimiche
- I al è il simbul dal jodi
Fisiche
- I al è doprât come variabile de curint eletriche.
Matematiche
- I tai numars romans al indiche il numar 1.
Traspuarts
- I al è la targhe automobilistiche internazionâl de Italie.